inomhusklimatet

Inomhusklimatet påverkas av energisparkraven

I vår strävan efter att uppfylla stränga energieffektivitetskrav, tenderar vi ibland att glömma bort människans välmående. Inomhusklimatet påverkas oundvikligen till följd av allt tätare byggnader. Ett problem i detta är vad man skall göra av den vattenånga som bildas inne i byggnaden varje dag. I täta byggnader bör ventilationen vara mycket väl fungerande. Det är den inte nödvändigtvis i småhus med nyinstallerade luft-luftvärmepumpar.

Inomhusklimatet påverkas av luft-luftvärmepumpar i småhus

Marcus Jansson är byggnadsingenjör och arbetar som inomhusklimatexpert vid Ingenjörsbyrå Kronqvist. Med tiden har hans team fått erfara följderna av de tusentals luft-luftvärmepumpar som installerats i småhus inom hans geografiska område under de senaste 10 åren.

– Angående installation av luft-luftvärmepumpar i egnahemshus har vi konstaterat en negativ trend. Vi har flera kunder som fått problem med unken lukt på grund av uppkomna fuktskador i husets yttermantel. Orsaken till detta är nog vilseledande marknadsföring i kombination med okunskap från kundens sida. Man köper en värmepump som har en effekt på 2-5 kW och tror att den ska räcka till att värma upp ett hus på 120-150 kvm.

– När pumpen blivit installerad vrider man ner temperaturen på väggradiatorerna. Eller i värsta fall stänger man helt av värmesystemet och börjar blint följa med energikonsumtionen. Ifall det blir för kallt eller dragigt stänger man dessutom friskluftsventiler, tätar upp dörrar och så vidare. Detta innebär att den relativa luftfuktigheten stiger och inomhusklimatet försämras.

– I praktiken får man en mycket varm zon på ett begränsat område runt värmepumpen samt runt en eventuell eldstad/spis. I övrigt kyls den yttre manteln på huset ner vilket resulterar i kondensproblem i golv, yttervägg och takbjälklag. Vanligt i 1,5-plans hus är att man monterar värmepumpen i trapphuset till vindsvåningen. Detta innebär en negativ värmebelastning på takbjälklaget, vilket leder till kraftig isbildning på taket. I värsta fall kan detta resultera i takläckage.

Fukt och mögel har påträffats i inspektionshål

– Har man ett 70-tals hus med markliggande kantförstyvad betongplatta och uppskålat trägolv i kombination  med vattenburet värmesystem med väggradiatorer innebär det ofta en riktig katastrof att kombinera med luft-luftvärmepump. Då man sänker temperaturen i värmesystemet alternativt stänger av cirkulationen, kyls randområdet ner kraftigt på grund av köldbryggan som finns i dessa konstruktioner. Vi hittar ibland synlig rimfrost på betongplattan längs ytterväggarna, då vi öppnar upp inspektionshål i denna typ av konstruktioner. Och då får man garanterat problem med fukt och mögel. Förutom detta bidrar värmepumpen till en självbevattning av husgrunden då kondensvattnet ofta rinner rakt ner under uteenheten. Vintertid bildar detta ett isberg som sen smälter och delvis sugs upp av betonggrunden.

– Personligen anser jag att luft-luftvärmepumpar i huvudsak ska installeras som kylenheter, men att de kan användas som kompletterande värmekälla under vår, sommar och höst. Det är viktigt att man som användare vet hur man skall nyttja och använda luft-luftvärmepumpen korrekt för att undvika fuktskador, konstaterar Jansson.

Jansson om inomhusklimatet
Det är viktigt att man som användare vet hur man skall nyttja och använda luft-luftvärmepumpen för att undvika fuktskador, konstaterar Marcus Jansson byggnadsingenjör och inomhusklimatexpert vid Ingenjörsbyrå Kronqvist.

Vad är orsaken till fuktskador i denna typ av felanvändning?

Mikko Iivonen Forskings- och utvecklingsansvarig vid Rettig ICC konstaterar:

– Marcus Jansson tar i sin text upp typiska byggnationsfel och fel i användningen av fuktreglering i småhus. Dessa fel leder till fuktproblem, mikrobiell tillväxt, skador i konstruktionen och sjukdomsfall bland invånarna.

– Det största problemet är fuktregleringen. Om man kan få styr på yttre fuktkällor såsom regnvatten, smältvatten, ytvatten och grundvatten, uppstår ofta ett problem med fuktigheten inne i byggnaden. Vattenångan inne i byggnaden kondenseras smygande genom konstruktionen. De mest väsentliga kraven i modern byggnation är tjock värmeisolering och lufttäthet. Med lufttätheten försöker man hindra att rumsluftens fukt förflyttas genom konstruktionen, där vattenångan oundvikligen kondenserar.

– Det uppstår flera liter vattenånga i luften inne i lägenheten varje dygn. Den kommer från invånarna själva, vår användning av vatten och från matlagning. Om ventilationen är reducerad, till exempel av energibesparingsskäl (vilket Jansson nämner), ökar rumsfuktigheten. Kondensångan samlas på kalla ytor och flyttas genom hål i fuktspärrar och genom konstruktionsfel ut i isoleringen. Problemet i detta fall är just tjock isolering, genom vilken kondensfukten inte kan avdunsta, om den yttre väggens avluftning inte är tillräcklig.

– Nya byggnader är betydligt mer mottagliga för fuktskador på grund av konstruktionsfel och felaktig användning än till exempel gamla stockbyggnader. Å andra sidan, tenderar nya byggnader att vara mer energieffektiva. Invånarnas hälsa bör ändå vara nummer ett och där är inomhusklimatet ytterst viktigt! Detta glöms ofta bort i vår strävan att göra byggnaden så energieffektiv som möjlig.