Kundnöjdhetsenkät i bostadshus med tilluftsradiatorer

Kundnöjdhetsenkät i bostadshus som ändrades till lågtemperatursystem med hjälp av tilluftsradiatorer.

Inledning och mätmetoder

Undersökningen gjordes i september 2016. Syftet vara att undersöka de boendes praktiska erfarenhet och upplevelse av hur de nyligen installerade tilluftsradiatorerna fungerade i sovrum i höghuslägenhet.

Undersökningsobjektet var ett höghus från 1960-talet som finns i Trångsund söder om Stockholm. Byggnaden ägs av Huge Fastigheter AB. Byggnaden har varit i bruk i över 50 år. De traditionella radiatorerna av typ 11 (en panel med en konvektionsplåt) och en luftventil som installerats på fönsterkarmen hade ersatts med Purmos tilluftsradiatorer av typ 21 genom vilka tilluften kom in genom ett Air don, Bild 1. Undersökningen hade gjorts som ett samarbete mellan radiatortillverkaren, byggnadens ägare och själva utföraren av undersökningen KTH. Rettig levererade alla radiatorer och tilluftsdon till objektet.

Bild 1. Installation av tilluftsradiatorer i sovrummen i de undersökta bostäderna

Baserat på den erfarenhet man hade av de befintliga radiatorerna och luftventilerna  utrustades de nya tilluftsradiatorernas don med 5 mm:s tilläggsvärmeisolering. Särskild uppmärksamhet fick ytorna på filterlådan och lufttätheten. Placeringen av isoleringsmaterialet syns på bild 2.

Bild 2. I de undersökta rummen hade tilluftsradiatorerna utrustats med tilläggsisoleringsmaterial.

Undersökningen omfattade en jämförelse av de boendes nöjdhet. Man undersökte den upplevda termiska komforten, kvaliteten på inomhusluften, samt särskilt de lokala termiska upplevelserna, såsom känslan av drag, ”kalla fötter” samt bullernivåer.

De boende fördelades i två grupper:

(1) Boende som bor i ursprungliga bostäder där det inte har gjorts ändringar. Dessa boende var referensobjekt.

(2) Boende i bostäder där tilluftsradiatorer installerats enligt testarrangemangen.

För att säkerställa neutraliteten under mätningarna talade de boende och tillverkaren av radiatorerna inte med varandra. Jämförbara termostatinställningar gjordes av undersökningspersonalen.

Resultat

Ur bild 3 framgår undersökningsresultaten från enkäterna som gavs till de två boendegrupperna.

  • Nöjdhet med den termiska komforten i hela bostaden
  • Fuktnivå
  • Problem med drag*
  • Nöjdhet med bullernivån*
  • Termisk komfort i sovrummen*
  • Luftkvalitet i sovrummen*
  • Termisk komfort i de övriga rummen*
  • Luftkvalitet i de övriga rummen*
  • Småbarns missnöjdhet
  • Problem med funktionen

blått — ursprungligt radiatorarrangemang
rött — tilluftsradiator enligt testarrangemanget

* = undersökta faktorer

Bild 3. De boendes standardiserade nöjdhetsnivåer med traditionell radiatorinstallation (blått) och med de nya tilluftsradiatorerna (rött).

Bild 3 visar att de boende upplevde en bättre termisk komfort och luftkvalitet i (sov)rummen där nya tilluftsradiatorer hade installerats. De upplevde att den termiska komforten förbättrades med ungefär 25 procent och luftkvaliteten med ungefär 15 procent. Dessutom upplevde de boende att luftkvaliteten förbättrades med ungefär 15 procent även i de övriga rummen i bostaden där det inte fanns tilluftsradiatorer. Däremot upplevdes den termiska komforten som sämre i rummen utan tilluftsradiatorer. Detta fenomen beror på att människor uppfattar temperaturskillnader relativt mellan olika utrymmen. Mätningarna visar att det inte fanns bullerproblem i samband med tilluftsradiatorerna. De boende uppskattade att bullernivån utifrån förbättrats vid användningen av tilluftsradiatorer med 30 procent. Detta kan bero på ljuddämpningen som orsakas av själva tilluftsradiatorn och särskilt dämpningen som fås av tilläggsisoleringsmaterialet. Inte heller lokal termisk diskomfort såsom drag eller för låg fuktighet rapporterades av de boende.

Slutsatser

Bland enkätsvaren beaktades endast svaren från de personer som deltog i undersökningen under hela undersökningsperioden. Särskild uppmärksamhet i jämförelsen har fästs vid responsen från sådana personer som har bott både i ursprungligt utrustade bostäder och bostäder utrustade med tilluftsradiatorer. Utifrån undersökningsresultaten kan konstateras att både den upplevda termiska komforten och luftkvaliteten kan förbättras med hjälp av nya tilluftsradiatorer.

Denna undersökning bygger på ett relativt litet enkätsampel. Antalet bostäder med tilluftsradiatorer var litet och därför förblir undersökningens statistiska noggrannhet relativt svag rörande den kvantitativa förändringen. En riktning för förändringen kan emellertid klart skönjas.

Denna undersökning ger en bra utgångspunkt för kommande mer omfattande termiska nöjdhetsundersökningar om tilluftsradiatorer.

Undersökningarna fördjupas och blir mer omfattande under kommande uppvärmningsperioder då flera bostäder utrustas med Purmo Thermopanels nya tilluftsradiatorer.

Översättning:  Mikko Iivonen

Qian Wang1, Sture Holmberg1, Ari Laakso2

Division of Fluid and Climate Technology, School of Architectural and Civil Engineering, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden

Huge Fastigheter AB